Blogg

Nugge opererad

2008-11-11 00:00 | 0 kommentarer

Nugge opererad

Nugge är född med sporrar på båda bakbenen vilket inte är önskvärt inom någon ras. De flesta uppfödare brukar åtgärda det direkt när valparna är nyfödda då det inte är något stort eller övergripande ingrepp. De klipps helt sonika bort och läker på någon dag. Valparna har i det stadiet inte utvecklat så kraftiga blodkärl att det blöder mycket. Men i Nugges fall var det inte gjort och eftersom han är tänkt att han skall verka i avel och ställas ut samt att det står i rasbeskrivningen att de skall avlägsnas så fick vi det gjort idag.

Jag trodde först att jag skulle lämna honom och få hämta hem honom framåt eftermiddagen, men när vi kom till kliniken så blev jag tillfrågad om jag ville vara med. Själva ingreppet skulle inte ta mer än 1½ timme. Självklart ville jag det, dels för att jag är så nyfiken och tycker det är intressant och så får man alltid lära sig något.

Nugges ena sporre var lite mer koplicerad än den andra. Oftast brukar de bara vara skinn och en trampdyna med klo. Fast på en del är det även en liten benväxt som en knuta. Den är inte sammanväxt med själva benet men finns där som en extra benbit.

Nugge fick iaf en lugnande spruta och bedövning. Ganska omgående blev han groggy och stod med hängande huvud när jag fick upp mobilen för att ta en bild men innan jag hunnit ta så låg han som en säck potatis på golvet mattes lille knort. Det är trots allt lika obehagligt med att uppleva sövamdet om det så är ens barn eller djur.

När han var lagom dåsig så klipptes båda hans bakben rena från hår och tvättade noggrannt. Sen fick han ytterligare lite sussilull medicin och smärtlingdring.

Med säker hand och fina snitt runt sporren skars huden upp dock inte ända in utan bara precis som om man skall flå, det sista klipptes upp. På så sätt blev det ju mycket finare snittytor, Mycket facinerande att göra så på så små delar.

Codruta påpekade flera gånger att det är en nackdel med lokalbedövning då det ökar blodflödet så där för gjorde man på detta sättet när man skar.

Eftersom det finns blodkärl i själva fästet till sporren så började hon med att lägga stygn där så de inte kunde blöda. Sen skar hon bort sporren och började sedan sy ihop själva skinnet invändigt och till sist tre stygn utvändigt i skinnet.

Jag har aldrig sett någon sy så snyggt, ska bli mycket spännande att se hur mycket av ärren som kommer att synas. Önskar att den läkaren som tog min meniskel skulle sytt så snyggt, då hade jag kanske sluppit se ut som ett lapptäcke på mitt högerknä.

Sen var det dags för den andra som var betydligt lättare, här klippte hon bara bort sporren då det bara var skinn. Dock var blodkärlen här lite mer blödande det krävdes tre stygn för att få stopp på dem.

Under själva ingreppet fick jag hålla ett öga på om och hur han andades, ibland var det väldigt långa mellan andetagen och ibland kortare. Om han skulle slutat andas så fick jag nypa hårt i nosen och sedan trycka på bröstkorgen så han kom igång igen. Men han skötte sig och andades själv under hela tiden så jag slapp ingripa.

 

Sen blev det bandage och lite smärtlindring till för att till slut få en uppvakningsspruta så han kvicknade till. Det första han gjorde var att vifta på svansen, den lille godingen. Han fick oxå en strut på huvudet för att inte komma åt att slicka sina baktassar.

Det var em liten ynklig och skakade kille jag bar ut, Mest otäckt var det nog för att han inte visste vad det var för stort vitt som helt plötslig satt på hans huvud. "Dumstruten"

Sen åkte vi hem och han fick sin mat, jag hade inte givit honom något på morgonen innan vi åkte med tanke på att han kanske kunde må dåligt pch kräkas. Det ville jag inte utsätta honom för. Det var oxå helt rätt enl Codruta.

Nu får han inte bli blöt eller smutsig på bandagen, det är för mig fortfarande en gåta, hur bär man sig åt med en 5 mån valp som skall ut för att kissa o bajsa och till och med LEKA. Sen är Nugge charmig på ett speciellt sätt, när han ser eller känner lukten av något som han inte vet vad det är. Då sätter han sig helt sonika ner och bara sitter där och väntar. Det har ju regnat konstant de sista veckorna och större delen av gården består av LERA, så hur det skall undvikas att han blir blöt, när det bara har värkt ner idag.

Fast hittills tror jag vi har lyckats, lite krig har det varit för ända fram till i kväll så har han inte kunnat kissa eller bajsa för med struten kommer han inte ner till backen och kan lukta och då kan man inte heller uträtta sina behov. Fast till slut så har han nog börjat vänja sig vid den och gjorde snällt sina behov ute. Mattes duktiga kille.

Bloggerska

Jag face
Marie Sandelin

Blogghistorik

«november 2008»
måntisonstorfrelörsön
0102
03040506070809
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Senaste inlägg
SGVK Motala
Göteborg MY DOG Internationell
Årets första utställning My Dog Nationell Göteborg
Årets sista utställning hundmässan i STHLM
Ut på äventyr och Winnar/titel-utställning
SGVK Alingsås
VÄXJÖ INT
SGVK Uppsala
ESLÖV NAT
SGVK Backamo

Kategorier
Utställningar

Arkiv
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
  •    November
  •    Juli
  •    Mars